Och krönikan kommer här!

AT-krönika

Jag stod ett stycke från en kristen kompis som talade om Bibeln med en person som inte kallade sig kristen. De hade delade meningar om ifall Bibeln var svår att förstå eller inte. Min kompis hävdade med övertygelse att Bibeln inte alls var svår, där fanns alla svar, klart och tydligt. Jag svalde en liten klump av tvivel. Jag kallade mig också kristen men tyckte inte alls att Bibeln verkade tydlig och klar. Var jag kanske lite dum i huvudet som inte fattade?

Bibeln är svår. Jättesvår till och med. Men när man konstaterat det är det dags att gå vidare. Dags att upptäcka vad det egentligen är för en bok och vad den har att säga oss i vår nutid. Bibeln är aktuell och har något att säga till varje människa, i varje tid.
Det gjordes en undersökning i USA huruvida bibelläsning gör någon konkret skillnad i människors liv eller inte. Det kom fram att hos människor med liknande bakgrund och social ställning, där alla kallade sig kristna men bara vissa läste Bibeln skilde sig inställningen till olika sociala frågor åt. Bibelläsarna var mer medvetna om problem rörande fattigdom, miljöförstöring och medborgerliga rättigheter än de som inte läste Bibeln regelbundet.*

Säga vad man vill om undersökningar och statistik, man bör ta sådant med en nypa salt, men jag tyckte det var intressant! Varför? För att det är här som den verkligt spännande frågeställningen om Bibeln rör sig. Frågan om hur dess budskap påverkar mitt faktiska och konkreta liv. Det är då en till synes enkel bibelvers som ”Älska din nästa som dig själv” inte bara blir fina ord, utan skapar en massa frågor. Hur lever jag den versen? Vad innebär det att älska? Vad är inte kärlek? Vem avgör vad som är kärlek? Och vem är min nästa? Är det bara mina närmaste? Eller alla jag har kontakt med? Alla jag har som vänner på Facebook? Eller är det varenda nu levande människa på hela jorden?

Att ta itu med frågorna som bibeltexten väcker är en del av att upptäcka vad det här med Gud handlar om och vad det har med mitt liv att göra. Kanske ska jag inte i första hand haka upp mig på det som är svårt att förstå? Kanske ska jag istället fråga mig hur mycket av det som jag faktiskt förstår som påverkar mitt liv och mina handlingar?

*  En artikel om rapporten publicerades i tidningen Dagen, 2011-07-29.

Annonser

Jag spiller över lite inspiration här!

Jag skaffade ett twitterkonto.

I första hand för att kunna följa andra, och då var man ju tvungen att ha ett, men också för att jag tänkte tanken att det kanske skulle bli av att jag twittrade lite oftare när jag nu inte bloggade så frekvent. Men jag kände sällan inspiration till det. Och när jag kom på nåt att skriva om räckte ju inte några ynka 160 tecken till. Då ville jag ha en hel blogg att fylla. Men frågan är om man kan ha en blogg som bara uppdateras sporadiskt? Det känns som att det funkar med Twitter att bara ha inspiration ibland, men att en bra blogg kräver större regelbundenhet…?

I vilket fall, jag blev här om dagen ombedd att skriva en krönika till lokaltidningen. Och den inspirationen spillde nu över till bloggen.

Jag och ökenteologerna

En vän visade mig ett citat från sin lärobok i Kyrkohistoria. OM jag känner igen mig! Ha! Extra mycket just idag faktiskt…! Den där demonen hoppar på en lite nu och då… 😉

Det blev inte så snyggt att fota en sådan avlång text, mellan första och andra bilden är det några meningar som kommer dubbelt upp. Men mellan andra och tredje kommer det direkt efter varandra.

nov-dec kanske 043

nov-dec kanske 048

nov-dec kanske 051

 

 

 

De passar inte alltid ihop – livet och Bibeln

Som kristna församlingar och som kristna individer försöker vi ju läsa Bibeln. Vi försöker förstå den och vi försöker på nåt vis leva efter vad den lär. Ibland står där saker som faktiskt är svåra att förstå, ibland står det saker som är lättare att förstå teoretiskt men svårare att leva efter. Ibland säger vi att saker som står inte gäller oss i vår nutid och ibland säger vi att det där har gällt i alla tider. Så vänder vi och vrider och funderar och brottas och försöker komma på vad det är Bibeln egentligen menar. Ibland tycker vi att vi hittar svar och ibland står vi bara där med ännu fler frågor.

Jag tycker nog att det där med hur Bibeln hänger ihop med det verkliga livet är extra klurigt att förstå. Fast extra viktigt. Kanske det viktigaste?

Jag har märkt att de inte alltid passar ihop, livet och Bibeln alltså. Man kan läsa ut vissa principer eller konstruktioner i Bibeltexten som man håller med om och tycker är bra och det där borde vi följa och göra. Men så möter man en människa som liksom inte passar in i den där mallen eller efter den där principen. Då är oftast första impulsen att tänka att det måste vara fel på människan. Hennes åsikter eller tankar eller hennes sätt att leva måste ändras, Bibeln är ju ändå Guds ord.

Men på sistone har jag funderat på om det måste vara så. Kan Bibeln och det verkliga livet hänga ihop på något annat sätt än att man bara måste passa in i vissa principer? Kan det vara så att jag kan hålla med om något som står i Bibeln och ändå se att det inte passar överallt och jämt? Kan Bibeln vara så elastisk och flexibel?

Så läser jag en roman av 1800-tals författarinnan George Eliot (pseudonym för Mary Ann Evans). Hon skriver så här:

Alla vidsynta och förnuftiga personer har en instinktiv motvilja mot principmänniskor, eftersom de snart märker att vårt liv är alltför gåtfullt och komplicerat för att helt kunna omfattas av principer.

Att snöra in oss i sådana formler är att undertrycka alla de gudomliga ingivelser och impulser som härrör ur växande insikt och förståelse för andra.

Principmänniskor är enligt den allmänna uppfattningen sådana som i sina moraliska omdömen enbart låter sig ledas av allmänna lagar, i tron att dessa skall föra dem till det rätta genom en färdig patentmetod, utan att de behöver besvära sig med att använda tålamod, omdöme eller opartiskhet,

och utan att de behöver ta reda på om de verkligen har den insikt man får genom mödosamt förvärvad kännedom om frestelsen eller genom ett rikt och intensivt liv som har skapat en medkänsla stor nog att gälla allt mänskligt.

Gör vi ibland Bibeln till en bok av principer? Missar vi ibland att livet är mer gåtfullt och komplicerat och att principerna inte alltid passar? Även om det är bibliska principer…? Önskar vi oss ibland patentmetoder att följa istället för att använda vårt eget tålamod, omdöme och sunda förnuft?

Tankar för dagen

Sitter på biblioteket och försöker skriva på en tråkig skoluppgift. Utanför är det grått och regnigt. Jag hade med mig en matlåda hit med sallad till lunch. Jag gissar att det egentligen finns något sorts förbud mot att äta på bibliotek så jag smugglade upp den så försiktigt som möjligt och öppnade sakta locket medan jag kastade förstulna blickar runt mig. Ingen i närheten verkade bry sig. Det är typiskt att det ska vara så tyst på bibliotek, det kändes som om mina tuggningar hördes ändå till barnavdelningen. Men fortfarande var det ingen som verkade bry sig. Så jag slappnade av en smula.

För övrigt verkar detta vara veckan när alla åker utomlands. Några jag känner är i Uzbekistan, andra i Bosnien, ytterligare andra är på väg till Paris och några har just kommit hem från Spanien. Och ironiskt nog får jag ett mail med rubriken: ”Vi betalar resan om du är intresserad av att utvärdera den” Rena bullshiten men ändå! Jag utvärderar vad som helst om jag också får åka utomlands!

Jag läste någonstans att amerikanska forskare har kommit fram till att måndagar inte är värre än andra dagar i veckan.